Värna S restriktiva syn på vapenexporten

Uppdatering: En viss framgång uppnåddes då följande formulering letade sig in i de politiska riktlinjerna: ”Sverige ska också vara en föregångare genom en restriktiv lagstiftning såväl om export som import av vapen.”

Idag inleddes S-kongressen. Ett par års arbete med rådslag ska nu samlas ihop i de politiska riktlinjerna som förhoppningsvis kommer att lägga grunden för valseger i september och förhandlingar med MP och V om att bilda en gemensam regering. Det är många frågor som slåss om utrymmet och medan vissa (jobb och skola) spelar huvudrollen riskerar några andra att glömmas bort. En sådan är de socialdemokratiska ambitionerna när det gäller nedrustning, men också behovet av en mer restriktiv vapenexport.

På båda dessa områden har S ett tydligt alternativ till den borgerliga alliansen där Folkpartiet drömmer om svenskt medlemskap NATO, där regeringen inte ratificerat avtalet mot klusterbomber, där utrikesministern inte prioriterar FN:s arbete för folkrätten och där man instiftat en ny myndighet för att sälja svenska vapen (samtidigt som man själva köper finskt). Det är viktigt att detta alternativ får stöd av kongressen, men också gärna tydliggörs, särskilt när det gäller vapenexporten.

I partistyrelsens svar på motion J47 om vapenexport hittar vi formuleringar som: ”I ljuset av detta ska den svenska exporten av krigsmateriel vara försiktig och återhållsam. Jämfört med andra länder för Sverige också en restriktiv politik när det gäller vapenexport. Detta synsätt ska vi fortsätta slå vakt om. ”

Dessa har dock inte hittat sin väg till de politiska riktlinjerna som är det viktigaste dokumentet kongressen antar. Där står istället, på sidan 66: ”Sverige har, som militärt alliansfri stat, en lång tradition av en stark nationell försvarsindustri som inte bara försett och förser landet med materiel utan också med kunskap och oberoende samt tillgång till viktiga industriella samarbeten.”

Detta skulle innebära ett stort avsteg från den nuvarande S-linjen som gällt länge och bla slogs fast av den förra ordinarie kongressen 2005 om att Sverige ”ska vara en föregångare genom strikta regler för svensk export och import av vapen och krigsmateriel”.

Riktlinjerna är dock bara ett förslag och det finns mycket i rådslaget som stödjer den gällande, mer restriktiva linjen. Ännu finns chansen att få till en bra politik även på detta område som dels kan göra att vi vinner valet, dels göra världen en bättre plats att leva på.

Vi behöver en ansvarsfull försvarspolitik

Att exportera vapen är känsliga och komplicerade saker. Det är viktigt att vapnen inte hamnar hos krigförande länder (USA), diktaturer (Saudiarabien) eller gerillor (Farc). Det behövs därför övervakning och internationella regler. Nationellt har vi ISP – Inspektionen för Strategiska Produkter, som dock gör väldigt många undantag och snarast ser som sin uppgift att främja svensk vapenexport. Internationellt har vi ingenting förutom ett hittills hopplöst försök att få igenom ett ATT – Arms Trade Treaty.

I tider av kris sparas det på det mesta, men ändå anser sig regeringen ha råd att lägga drygt hundra miljoner kronor varje år för att hjälpa till att sälja svenska vapen. Nu går man dock ett steg längre och bildar en särskild myndighet för att stödja exporten. Det är samma regering som sa att Sverige har för många myndigheter och la ner bland annat Arbetslivsinstitutet, Djurskyddsmyndigheten och Integrationsverket.

Det är samma regering som annars tycker att marknadens principer ska gälla och som exempelvis ogärna stöder svensk bilindustri. Att subventionera vapenexporten är tydligen helt ok. Tur att det är val snart. Vi behöver en ansvarsfull försvarspolitik som återgår till den tidigare mer restriktiva exporten, drar tillbaka subventionerna och arbetar för ett internationellt avtal.

Varför rö(s)ta? 7 därför.

Idag (20/9) är det dags. Ta fram röstkortet eller legitimationen och ta en söndagspromenad. Målet är församlingshemmet och syftet viktigt. Det är dags att välja väg. Här nedan följer sju anledningar.

Nr 1: Vägvalet står mellan progressiva och konservativa, en kyrka för alla medlemmar eller en kyrka där samkönade äktenskap ses som något konstigt. Med dina valsedlar väljer du sida.

Nr 2: Drygt 6,7 miljoner människor är medlemmar, ännu fler begravs av Svenska kyrkan, nästan hälften av alla vigslar sker i kyrkan, varje år konfirmeras mer än var tredje 14-åring, kyrkan är Sveriges största konsertarrangör. Med dina valsedlar påverkar du landets största folkrörelse.

Nr 3: ”Återskapa fädernas kyrka” säger Sverigedemokraterna, vilket betyder nej till homosexuella, flyktinghjälp och religionsdialog. Med dina valsedlar kan du visa vad du ger för deras fega nostalgi.

Nr 4: Det finns fler än 3 400 kyrkor. Öppna mest på söndagen eller hela veckan? Socialdemokraterna värnar en levande kyrka med en verksamhet som passar många olika grupper. Med dina valsedlar väljer du goda förvaltare av ett tusenårigt arv.

Nr 5: Många barn- och unga mår dåligt och saknar goda förebilder. Här spelar kyrkan en viktig roll redan idag och det arbetet vill vi utveckla ytterligare. Särskilt viktigt är det att kyrkan finns i ungdomars vardag. Med dina valsedlar tar du ansvar för framtiden.

Nr 6: Socialdemokraterna vill göra varje församling till en ”mönsterarbetsplats”. Med dina valsedlar påverkar du arbetsgivarna för cirka 22 000 anställda.

Nr 7: 12 procent röstade förra gången – när har demokrater gillat sådana siffror? Med dina valsedlar gör du något som dina förfäder inte kunde.

Rösta för människovärdet på söndag

Har du fått röstkort? Har du ännu inte bestämt om du ska rösta på söndag? Om jag inte själv redan hade bestämt mig så skulle Sverigedemokraternas deltagande vara skäl nog. Partiet satsar stort på kyrkovalet. De räknar med att fördubbla antalet mandat i kyrkomötet och de hoppas på att bli rumsrena, eller åtminstone en nomineringsgrupp bland andra.

Jag blir väldigt orolig, för vad som stort sker börjar i det lilla, en liten förskjutning här, en annan där. Vi går inte från ljus till mörker på en dag, men kanske börjar fler och fler att titta snett på muslimerna, undra om vi inte ska prioritera vår egen verksamhet istället för religionsdialog eller ifrågasätta att kyrkan lånar ut lokaler till den muslimska församlingen.

Hittills har Svenska kyrkan tillhört en av de allra starkaste rösterna för flyktingar liksom för religionsdialog och samarbete över gränserna. Med fler sverigedemokrater riskerar kyrkan att tystna. Inga fler påskupprop, inga fler präster som gömmer flyktingar, inget mera stöd till rådgivningsbyrån.Därmed skulle människor som redan har det tufft förlora en viktig röst och förkämpe.

Tycker du det låter lite överdrivet? Det händer säkert inte efter den 20 september, oavsett valresultat, men steg för steg kan debatten svänga. Vi har sett det förr och vi kan se det i exempelvis Danmark.

Om du inte tror att kyrkovalet spelar någon roll så tänk om. Nu på söndag kan du vara med och sända en tydlig signal om att vi vill ha en öppen, solidarisk kyrka som står upp för människovärdet. Nu på söndag kan du ge din röst för en kyrka som finns där för alla, utan att fråga efter legitimation och medborgarskap.

Är partierna verkligen kyrkans stora problem?

De sekulära kyrkokritikerna och de kyrkliga partikritikerna har en gemensam fiende. Det stora problemet, om man lyssnar på dessa är inte klimathotet, diskrimineringen av HBT-personer eller de ökande klyftorna mellan fattiga och rika. Nej, det är de hemska partierna som bara är med i kyrkan för sin egen makthungers skull. Snacka om att stå med byxorna nere när POSK, Frimodig kyrka och ÖKA upptäcker att de själva är partier – kyrkopartier.

Foto: Magnus Aronson/IKON

När jag läser Expressens ledarsidas utrop ”befria kyrkan” verkar det som att kyrkan drabbats av något fruktansvärt, men när jag tänker på de kyrkopolitiker som jag känner så får jag inte ihop bilderna.

Maj-Britt brinner för utlandskyrkan, Inga-Britt tycker det är viktigt att kyrkans lokaler används och lånas ut till det lokala föreningslivet snarare än står tomma, Lars-Ove kämpar för att få till en professionell organisation och en rättvis budgetmodell, Peter inspireras av Jesus som var den förste socialisten. Kort och gott, vi vill alla kyrkans bästa och kan, rätt använda vara en stor resurs för kyrkan.

Och tror du att kyrkopolitiken är bästa vägen till makt och feta arvoden så bör du snarast tänka om. Kyrkopolitiken handlar mycket om att jobba i det tysta och vart fjärde år när folk upptäcker att man finns så ifrågasätts ens blotta existens, utan en tanke på att tacka för alla nedlagda timmar på möten, möten och åter möten. Men vi gör det i alla fall för att vi tycker om vår kyrka.

Vi är medlemmar i Svenska kyrkan, döpta, men också socialdemokrater. Ska det diskvalificera oss? Varför handlar debatten så mycket om form och inte om innehåll. S är nog det parti som har störst relevans i kyrkopolitiken då vi har ett klart och tydligt program med bäring hos såväl profeterna som Jesus bergspredikan och Jakobs bok.

Om vi ändå pratar form så behöver Svenska kyrkan en form som ger alla drygt 6,7 miljoner medlemmar möjlighet att påverka sin kyrka. Med ett renodlat personval skulle bara den som kände kandidaterna veta vad den skulle rösta på. Därför är någon form av grupper praktiskt, både för själva väljandet som för beslutsfattandet som i kyrkomötet där man är väldigt många ledamöter (vilket krävs för att kunna representera hela den mångfald som finns i kyrkan).

Grundkurs i S kyrkopolitik

Den har några år på nacken, då jag skrev grundkursen strax efter kyrkovalet 2001, på uppdrag av Broderskap.

Bortsett från siffrorna så står sig dock det mesta än idag. Jag lägger därför upp den här så kan du läsa, inspireras och använda väl valda delar. Om du är blivande eller nuvarande kyrkopolitiker så önskar jag dig lycka till med ditt viktiga uppdrag.

Obunden eller borgerlig – det är frågan det

I Norrköpings kyrkliga samfällighet har det länge varit fyra nomineringsgrupper som dominerat. De två största den här mandatperioden är socialdemokraterna och POSK som delat upp de flesta ordförandeposterna mellan sig. Till dem kommer Kyrkans Väl som huvudsakligen består av personer med bakgrund inom m, c och fp. De har haft valteknisk samverkan med den fjärde gruppen – kristdemokraterna. Nu har de två senare bildat en ny grupp – Alla Tiders Kyrka.

borgerliga politiker från Alla Tiders Kyrka

Trots att alla ledande personer kommer från de två borgerliga grupperna Kyrkans Väl och Kristdemokraterna så kallar de sig för ”En ny och helt obunden nomineringsgrupp”. Just ordvalet obunden är intressant, då man kan undra om andra nomineringsgrupper är bundna, vilket låter lite otäckt. Hela begreppet ger sken av att de obundna är fria och därmed bättre. Vad det i praktiken betyder är att de är mer otydliga och att det är mycket svårt för väljare att se skillnad mellan deras grupp och andra ”obundna”.

Valprogrammet är ganska slätstruket och påminner på många sätt om POSK:s. Det mest intressanta är sådant som inte står där. Programmet säger t ex inget om samkönade äktenskap. Inte en lokal fråga skulle någon säkert kunna hävda, men dels är det lokalt som man kommer att genomföra bröllopen och behöva hantera präster som vägrar viga samkönade par, dels tar man ställning i andra frågor som avgörs nationellt, som förändrat valsystem och ökat inslag av personval.

Alla Tiders Kyrka ställer bara upp i valet i Norrköping, men samtidigt finns flera av de tongivande personerna med på de borgerliga listorna till kyrkomötet, som Jannikke Johansson (kd), Peter Fagerlund (m), Christina Blomqvist (m) och Fredrik Svahn (c). Särskilt obundna är man alltså inte.

Däremot gör man det otydligt för väljarna var Alla Tiders Kyrka står som grupp. I Norrköpings Tidningar säger Göran Weber (fp), som svar på frågan varför man bildat partiet, att: ”Den här gruppen har andra synpunkter än det partipolitiskt obundna POSK på hur man ska lösa frågorna.” Det vet vi också som varit med i den lokala kyrkopolitiken, men varför redovisar man inte detta tydligt? Varför försöker man ge sken av att man är borgerlig vissa dagar och obunden andra? Våga istället vara ärliga med vilka ni är och vad ni tycker. Sedan är det upp till väljarna den 20 september.

Låt oss tala om kärlek

Själv är jag mycket förvånad över allt motstånd mot samkönade äktenskap. Varför är det så viktigt att stoppa två människor, förvisso av samma kön, från att visa världen att de älskar varandra? Varför ska detta inte få ske i kyrkorummet som bär på traditionen av ”tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken” (1 Kor 13:13)?

Jag har inte svaren, men förstår att det finns olika syn på såväl äktenskapet som på bibeln – dess budskap och hur det ska tolkas.  Jag tycker bara att vi ibland gör det lite väl komplicerat. Varför ska vi skilja på äktenskap och partnerskap? Blir verkligen äktenskapet mindre värt för att fler får del av det? Kan vi inte var och en få läsa in vår tolkning av äktenskapet utan att den tolkningen begränsar andra människors frihet?

Oavsett vilket så kan jag konstatera att socialdemokraterna, som längst av alla stora nomineringsgrupper, drivit frågan om samkönade äktenskap nu får stöd av de flesta. Chansen finns att kyrkomötet redan i höst beslutar, dels att äktenskapet är för både sär- och samkönade, dels att kyrkan vill behålla vigselrätten. Det finns dock en högljudd opposition bestående av bland annat Kristdemokraterna, Frimodig kyrka, en och annan ur POSK samt ett helt gäng biskopar.

Ta inget för givet, men ta chansen den 20 september att med din valsedel visa vad du tycker.  Läs gärna mer om vad de olika nomineringsgrupperna tycker om samkönade äktenskap på bloggen Let´s talk about love.

Kommunal satsar på kyrkovalet

- Det är angeläget att höja valdeltagandet, och de socialdemokratiska kyrkopolitikerna kan räkna med Kommunals stöd för att våra 4 500 medlemmar i kyrkan ska få en bättre fungerande arbetsgivare, säger Annelie Hellander, förste vice ordförande i Kommunal. Hellander var en av talarna på Kyrkopolitiskt forum i helgen där partiets kandidater till kyrkomötet liksom många organisatoriskt ansvariga för valrörelsen samlats.

- Kyrkan är en stor privat arbetsgivare där vi har möjlighet att påverka hur arbetsgivaren fungerar genom att gå och rösta i detta val. Det behövs en sådan liten insats för att det ska hända mycket i kyrkovalet, sa Annelie Hellander.

Samtidigt är det viktigt, fortsatte hon, att det gör skillnad vilka Kommunals medlemmar röstar på. Efter nästa mandatperiod ska det märkas att sossarna har styrt.  Hellander betonade dock att S inte är ensamma utan att Kommunal gärna hjälper till med att skapa en bättre arbetsmiljö i Svenska kyrkan. För detta har man tagit fram konceptet ”mönsterarbetsplats”. – Det är bara att ringa så kommer vi, uppmanade Hellander.

- Vi lovar göra allt för att sätta fart på våra medlemmar, avslutade Kommunals förste vice ordförande efter att också ha visat upp material och affischer kring kyrkovalet som man tagit fram.

Därför behövs (S) i Svenska kyrkan

Om mindre en månad är det val till Sveriges största folkrörelse – Svenska kyrkan med närmare 7 miljoner medlemmar. Jag är en av 44 000 kandidater och socialdemokraterna är en av 1 200 nomineringsgrupper som ställer upp i detta val, som räknat till kandidater är Sveriges största. Ibland får jag höra från präster, andra förtroendevalda i kyrkan, men också egna partivänner att partierna bör lämna kyrkopolitiken. Jag tänkte därför direkt, i vad jag har tänkt ska bli ett ganska frekvent bloggande om kyrkovalet, ge mina argument för varför det är viktigt att socialdemokraterna är med i valet.

För det första är drygt 70 % av befolkningen med i Svenska kyrkan. Det betyder inte att Svenska kyrkan är bättre än andra kyrkor, men gör att det demokratiska inflytandet behöver säkerställas på ett annat sätt än med ett vanligt årsmöte. Vi behöver våra nomineringsgrupper och vi behöver grupper som inte främst samlar sina kandidater bland kyrkfolket.  Visst är gudstjänsten viktig, men att bry sig om kyrkan handlar om mycket mer där ställningstagandet att faktiskt vara medlem är gott nog. Socialdemokratin, som företräder många medlemmar som inte så ofta går i kyrkan och som dessutom rekryterar sina förtroendevalda från breda samhällsgrupper, inte minst genom fackföreningsrörelsen, är en garant för folkkyrkan och att många fler känner sig hemma i kyrkan.

För det andra handlar Svenska kyrkans verksamhet i stor utsträckning om värderingar och då är det viktigt att socialdemokratin som landets starkaste vänsterrörelse och en av de viktigaste rösterna för frihet, jämlikhet och solidaritet är med där. Även om det, liksom i kommunpolitiken, ofta finns en samsyn lokalt så finns det också många stridsfrågor, som asyl- och flyktingpolitik, vigselrätten, synen på Israel/Palestina, huruvida man ska finansiera äldreboenden, storleken på kyrkoavgiften, om man ska satsa på mikrokrediter eller placera på börsen mm. Om inte socialdemokratin är med så finns det andra, konservativa och rent av främlingsfientliga krafter, som gärna tar över. Svenska kyrkan står idag ofta i första ledet för fred och rättvisa, men det är knappast någon självklarhet.

För det tredje utför Svenska kyrkan viktiga samhällsuppgifter som att ta hand om enorma kulturskatter, bla i form av  drygt 3 000 kyrkor, men också begravningsväsendet (för alla, inte bara medlemmar), vigslar, mycket viktigt arbete för samhällets utstötta i form av dikakonin liksom ett omfattande barn- och ungdomsarbete.  Genom att socialdemokratin, som har kanaler direkt in i riksdagen och ofta i regeringen, finns med i de beslutande organen i kyrkan ökar möjligheterna att värna den öppna folkkyrkan.

Därför är det viktigt att socialdemokratin är med i kyrkovalet, men om vi får något inflytande eller ej är upp till dig som väljare. Rösta rött den 20 september!