Snart nytt (val)år och redan den 3 januari inleds det kanske viktigaste. Här kommer listan över de, enligt mig, 12 mest intressanta valen 2012. Vi börjar bakifrån:

12) Efter Khaddaffis fall går Libyen till val i juli för att välja ett parlament som ska lägga grunden för den nya demokratin och förbereda kommande presidentval.
11) Ukraina där parlamentsvalet blir en värdemätare på stödet för president Viktor Janukovitj respektive oppositionsledaren Julia Tymosjenko, som nyligen dömdes till fängelse, något som många ansåg att Janukovitj låg bakom.
10) Jemen, det fjärde landet där den arabiska våren ledde till regimbyte, väljer i februari en efterträdare till Ali Abdullah Saleh som styrde Nordjemen från 1978 och det förenade Jemen 1990-2011. Vem som vinner är oklart, men en viktig röst i landet är Tawakkul Karman, den yngsta fredspristagaren någonsin.
9) I Venezuela, en av världens största exportörer av olja, är frågan om Hugo Chavez ska vinna för tredje gången.
8) Över 1200 människor dog i våldsamheterna som följde på valet i Kenya 2007. För att få till en ändring bildades en samlingsregering med den tidigare oppositionsledaren Raila Odinga som premiärminister. Landet fick också en ny författning i augusti 2010 som begränsar presidentens makt och ger såväl parlamentet som de nyinrättade regionerna större inflytande. Valen i augusti blir ett viktigt test för den bräckliga demokratin i ett land hårt drabbat av arbetslöshet, fattigdom och HIV/AIDS.
7) I ett land präglat av våld, från dödspatruller, soldater, gerillor och maffian gör vänsterns kandidat Andres Manuel López Obrador ett nytt försök att bli president, den här gången med budskapet ”För en kärleksfull republik”. – Jag lovar att skapa fyra miljoner jobb och dra tillbaka armén under mina första sex månader vid makten, säger Obrador. Det låter kanske naivt, men är väl värt att pröva då de hårda tagens politik bara lett till mer våld och att andelen fattiga nu är 50 procent.
6) När Ryssland väljer president/Putin i mars, så kan det antingen vara ytterligare en bekräftelse av status quo eller början på slutet. Redan nu i samband med parlamentsvalen var dels stödet för maktpartiet Enade Ryssland oväntat lågt, dels protesterna efteråt oväntat stora. Det som dock talar för regimen är att oppositionen har svårt att enas och samlas kring ETT alternativ.
5) Zimbabwe ska först ha en folkomröstning om ny konstitution i mars och sedan presidentval någon gång under året. Sedan 1980 styr den forne revolutionshjälten Robert Mugabe. Glansen har dock falnat och han förlorade förra valet mot Morgan Tsvangirai i den första omgången, men den senare drog sig sedan ur inför den andra omgången då omfattande våldsamheter omöjliggjorde ett rättvist val. De båda har dock lyckats styra tillsammans i en samlingsregering där Tsvangirai är premiärminister, även om det är Mugabes parti/militären som i realiteten dominerar. Frågan är om oppositionen blivit starkare och lyckas hela vägen den här gången. En möjlighet är också att Mugabe, som är 87 år, drar sig tillbaka och släpper fram någon annan.
4) Flera gånger har valen i Palestina skjutits upp, men i våras kom samtalen mellan Fatah och Hamas igång igen. Särskilt då Palestina som nyligen blivit medlem av UNESCO vill framstå som en regeringsduglig och självständig stat är det viktigt att parterna kan genomföra och sedan respektera resultatet i ett demokratiskt och rättvist val. Hur valet går är svårbedömt. Det finns visst missnöje med Hamas i Gaza, men samtidigt har stödet växt på Västbanken.
3) När diktaturen föll i Tunisien sa många okej, men det kommer inte gå i Egypten, som är ett så mycket större land och där förtrycket varit så hårt, men det gick och i juni, enligt de senaste planerna, ska man välja en efterträdare till Hosni Mubarak, någon som inte styr i nästan 30 år. Ett namn som ofta nämns är fredspristagaren Dr. Mohamed ElBaradei. Hur valet går till och vem som vinner kan bli väldigt betydelsefullt för maktbalansen i hela Mellanöstern och Nordafrika.
2) Även om vänstern är uträknad i större delen av Europa söder om Danmark så finns visst hopp i Frankrike där Socialistpartiets kandidat François Hollande leder i de senaste mätningarna. Än kan mycket hända till valet som är i april och där Sarkozy söker en andra mandatperiod. Om Hollande kan bryta högerns styre som varat sedan 1995 skulle det kunna betyda mycket även för vad som händer i EU, på dess toppmöten, men också med EU:s röst i världen.
1) I USA har euforin kring Obama lagt sig och missnöjet från högern är stort liksom besvikelsen från vänstern. Mycket beror på den dåliga ekonomin och det stora budgetunderskottet. Dock har Obama haft en del framgångar och genomfört några viktiga vallöften som att dra tillbaka trupperna från Irak liksom en omfattande sjukvårdsreform. Det senare något republikanerna inte alls gillar. Däremot är de själva splittrade och har haft svårt att ställa upp en kandidat som kan entusiasmera tillräckligt. Flera har stigit som en raket i opinionen, men bara för att snart falla till botten, som Michele Bachmann, Rick Perry och Herman Cain.
Just nu talas det mycket om tidigare talmannen Newt Gingrich, men hans organisation är svag och insamlingen går inte så bra. Han belastas dessutom av potentiella skandaler som hans otrohetsaffärer, konsultuppdrag och ogenomtänkta uttalanden. Mot honom står den tidigare guvernören Mitt Romney som är en framgångsrik affärsman, enormt rik och har lärt mycket av kampanjen för fyra år sedan. Primärvalet inleds i Iowa den 3 januari och kan mycket väl vara avgjort ganska snart. Det troliga är att det blir Romney som får möta Obama i november. Som det ser ut nu blir valet jämnt, men jag tror Obama vinner till slut, vilket den sittande presidenten oftast gör. Jag lovar också att återkomma till detta val liksom valet till kongressen. För listan över alla nationella val 2012, se här.